Analys pekar på kostnader i miljardklassen om Sverige missar EU-kraven

Sverige riskerar både klimatmässiga och ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

I analysen ligger fokus på den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är utsläpp i denna sektor som enligt IVL nu riskerar att inte minska i den takt som krävs.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt IVL:s sammanställning av regeringens bedömning väntas Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrida EU-åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger samtidigt möjlighet att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten. Maxnivån anges till 5,2 miljoner ton.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Förlorad intäkt: 5–8 miljarder kronor

IVL bedömer att användningen av ETS-flex innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Den kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Återstående gap: tre vägar framåt

Efter maximalt utnyttjande av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater bedöms ha underskott, vilket gör tillgången begränsad och kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana åtgärder uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver ETS-flex).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det sker igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner enligt tidigare EU-rättsfall

Utöver åtgärds- och/eller köp-kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL anger, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, att sanktioner kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Underlaget finns samlat i rapporten "Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030" (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.