Exportens betydelse för Västmanland och Sverige

Frihandel och fungerande handelsflöden är en grundförutsättning för investeringar och tillväxt i Sverige. I en ny länsrapport lyfter Svenskt Näringsliv hur stor del av ekonomin och sysselsättningen som är kopplad till exporten. För Västmanland – där Arboga ingår – pekar rapporten på att exporten har stor betydelse för både jobb och regional ekonomi.

Så ser exporten ut i Sverige

Enligt rapporten uppgick Sveriges export 2024 till totalt 3 359 miljarder kronor. Det motsvarar 53 procent av BNP.

• Drygt 1,3 miljoner personer arbetar i exporterande företag eller i företag som levererar insatsvaror och insatstjänster.
• Det motsvarar cirka 25 procent av alla sysselsatta och 39 procent av alla anställda i privat sektor.
• Omkring 60 procent av Sveriges export går till EU:s inre marknad (inklusive Norge, Island och Liechtenstein enligt rapportens definition).

Västmanland: 77 miljarder i export och cirka 39 000 jobb

För Västmanlands län redovisar Svenskt Näringsliv följande nyckeltal för 2024:

• Total export: 77 miljarder kronor (59 miljarder varuexport och 18 miljarder tjänsteexport).
• Exportens betydelse för ekonomin: Exporten av varor och tjänster motsvarar omkring 60 procent av länets samlade förädlingsvärde (bruttoregionalprodukt), vilket enligt rapporten ger Västmanland fjärde plats i landet.
• Export per invånare: cirka 275 000 kronor per person och år.
• Exportberoende jobb: drygt 39 000 jobb skapas direkt och indirekt i exporterande företag och hos underleverantörer.
• Andel av sysselsättningen: Exportberoende jobb motsvarar omkring 29 procent av den totala sysselsättningen i länet.
• EU-andel: 48 procent av länets export går till EU:s inre marknad.

Rapporten beskriver också att varuexporten i Västmanland domineras av elektronik, maskiner och metallvaror. Tjänsteexporten domineras av företagstjänster samt transporter.

Direkta jobb och jobb hos underleverantörer

Rapporten uppskattar att exporten i länet skapar knappt 21 000 jobb i de exporterande företagen, fördelat på:

• cirka 13 000 jobb inom varuexport
• cirka 8 000 jobb inom tjänsteexport

Därutöver beräknas exporten skapa omkring 18 000 jobb hos underleverantörer av varor och tjänster. Totalt blir det drygt 39 000 jobb. Enligt rapporten kan cirka 19 000 av jobben kopplas till exporten till EU:s inre marknad.

Sex förslag för bättre handelsmöjligheter

Svenskt Näringsliv lyfter i materialet sex policyområden som enligt organisationen är viktiga för att stärka företagens möjligheter att växa och konkurrera:

1. Förbättrad kompetensförsörjning
2. Upprustning av infrastrukturen
3. Ökade drivkrafter för jobb och investeringar
4. Regelverk för ett växande näringsliv
5. En starkare inre marknad inom EU
6. Fler möjligheter genom handel