Kartläggning: I Solna går 41 procent av nettoinkomsten till villalånet
Landshypotek Banks analys visar stora skillnader: 41 procent i Solna – omkring 3 procent i flera inlandskommuner.
Stora skillnader i boendekostnad mellan kommuner
En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I topp ligger Stockholmsområdet, där Solna sticker ut med högst andel.
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa.
- Hushåll: två inkomster
- Belåningsgrad: 75 procent
- Ränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
- Inkomsterna baseras på SCB:s medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster
- Villapriserna bygger på Svensk Mäklarstatistik
Kommuner med högst och lägst andel
I Stockholmsområdet är andelen som går till villalånet som högst:
- Solna: 41 procent
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
I andra änden av skalan finns kommuner där villalånet tar en betydligt mindre del av nettoinkomsten. Enligt analysen går omkring tre procent av inkomsten till lånet i:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
Länsnivå: Stockholm högst, Västernorrland lägst
På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.
Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
